Hur mycket hyra får man ta ut i andra hand?
Funderar du på att hyra ut i andra hand? Pris och hyra är viktiga aspekter att ta hänsyn till, och det finns därför föreskrifter och riktlinjer som svarar på frågan om ”hur mycket hyra får man ta ut i andra hand?”. Då andrahandsuthyrning har blivit ett allt vanligare inslag på den svenska bostadsmarknaden har det satts upp tydliga regler och riktlinjer för vad som gäller angående hyra och eventuella påslag. Det som fastslagits är att när man ska hyra ut i andra hand – pris och hyra till sides – inte för göra några påslag. Det går under termen att ta ut en skälig hyra, där man inte avsiktligt ska kunna tjäna pengar på själva uthyrningen. Väljer man dock att hyra ut bostaden möblerad kan man enligt praxis göra ett påslag på hyran. Ett sådant påslag får inte vara högre än 10-15 procent och ställer krav på att lägenheten ska vara så pass möblerad att den ska vara klar för inflyttning. Det räcker alltså inte att enbart lämna kvar en soffa och därigenom kalla den möblerad för att få göra ett påslag på hyran. Det är dock viktigt att känna till att reglerna för vad som klassas som skälig hyra kan skilja sig något beroende på om det är en hyresrätt eller bostadsrätt. Gemensamt är att det vid oskälig hyra kan få konsekvenser oavsett ägandeform. Att hyra ut i andra hand har ett pris, om du som hyresvärd inte håller dig till de riktlinjer och bestämmelser som finns kan du – om du blir anmäld till hyresnämnden – bli återbetalningsskyldig för skillnaden mellan den faktiskt skäliga hyran och den hyran som du begärt från hyresgästen.
Hur mycket hyra får man ta ut i andra hand för sin bostadsrätt? Som vi nämner här ovanför skiljer det sig mellan bostadsrätt och hyresrätt när man ska hyra ut i andra hand i pris. Medans det i en hyresrätt anses skäligt att ta ut den hyra som står på hyreskontraktet och sedan göra eventuella påslag om cirka 10-15 procent för möbler, är uträkningarna lite mer komplexa för bostadsrätter. Här räknas den skäliga hyran ut genom att väga in såväl driftkostnader som kapitalkostnader. Driftkostnaderna består vanligtvis av månadsavgift, bredband och hushållsel. Kapitalkostnaderna beräknas däremot genom en uppskattning av kapitalet som är bundet i bostaden. Mer precist räknar man på bostadens marknadsvärde och en rimlig avkastningsränta. När man sedan slår ihop driftkostnaderna och kapitalkostnaderna får man fram vad som anses vara en skälig hyra för bostadsrätten. Du kan läsa mer på "Hyra ut i andra hand skatt".
Det finns idag även sidor på internet som erbjuder mallar där man enkelt kan skriva in sina utgifter och avgifter på sin bostadsrätt för att på så vis räkna ut vad som är ett skäligt, när man ska hyra ut i andra hand, pris. Likaså finns det många hemsidor som erbjuder mallar för kontraktskrivning när man ska hyra ut i andra hand.